Manipulation i ett gott syfte

”Varför är du här? Vad har du för förväntningar på dessa dagar?”

Obligatoriska frågor av en kursledare. Jag svarade:

”Jag behöver kickar.”

Jag utvecklade förstås svaret lite, för att inte göra kursledaren osäker. (Han hade nog varit svår att göra osäker i och för sig; en synnerligen skärpt och kunnig person med en stor portion humor och självdistans.) Men faktiskt var huvudanledningen till att jag var där att jag ville få nytt bränsle till en del av det jag arbetar med, hållbarhetskommunikation.

Det här med hållbarhet. Har du koll på det? Det kan verka flummigt och passa in på det mesta. Men det är inte alls flummigt egentligen. Hållbarhet brukar delas in i tre områden: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ekologisk hållbarhet handlar om jordens ekosystem och att vi även på lång sikt kan fortsätta få det vi behöver av jorden, som mat och energi, rent vatten och ett klimat som vi kan leva i. Social hållbarhet handlar om oss människor – vår hälsa, trygghet, utbildning, rättvisa och hur vi utövar makt – individuellt och mellan människor. Ekonomisk hållbarhet kan sammanfattas i att få ekonomisk tillväxt utan att de andra två hållbarhetsområdena äventyras. Eller till och med att den sociala hållbarheten ökar och de ekologiska belastningarna minskar.

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att till år 2030:

  • avskaffa extrem fattigdom
  • minska ojämlikheter och orättvisor i världen
  • främja fred och rättvisa
  • lösa klimatkrisen.

Målen kallas FN:s globala mål. Ofta används den engelska benämningen Sustainable Development Goals eller SDG:er.

För att detta ska hända krävs att företag bidrar till att målen uppnås, utifrån företagets verksamhet. Där man påverkar som mest, där måste man också förändra som mest.

En del människor bryr sig inte alls om hållbarhet. En del är nästan fanatiska. De flesta är followers och gör det som andra gör för att inte hamna utanför gruppen. För att påverka till ett förändrat beteende måste man använda helt olika metoder för dessa olika typer. Som i många typer av kommunikation handlar det om manipulation. Men i det här fallet har det ett gott syfte: att förändra beteenden så vi får en mer hållbar värld.

Låter det fortfarande flummigt? Som en deltagare på kursen så klokt uttryckte det: ”hållbarhet handlar om att bruka utan att förbruka”. Om jag skulle definiera hållbarhet för mig själv skulle det se ut något i stil med:

  • minska min egen påverkan på miljön
  • arbeta och leva på ett sätt så jag och andra människor håller länge
  • lägga mina pengar på hållbara företag.

Så, hur var det då med kickarna? Fick jag några? Allvarligt. Skulle jag skrivit det här inlägget om svaret var nej?

 

 

 

Skivandet som läkande kraft

Jag läste idag en intervju i SvD med Malena Ernman och hennes man Svante Thunberg, som tillsammans med sina två döttrar skrivit en bok om klimatkrisen och i boken vävt in familjens kris. Malena och Svante säger i intervjun att ”skrivandet har haft en terapeutisk funktion för dem alla”, för var och en och tillsammans i familjen. En bok kan både vara en terapiform för den som skriver och en kanal för ett viktigt budskap, i det här fallet om en kris som rör oss alla.

Att skriva kan verkligen vara en form av smärtlindrande aktivitet. Eller till och med terapi. Till skillnad från andra ångestdämpande handlingar är den heller inte skadlig. Missbruk av sex eller alkohol till exempel, kan tillfälligt lindra psykisk smärta och ångest, men ger ingen bot på längre sikt. (Lite lagom konsumtion av de båda, med självrespekten intakt, kan dock vara underbart läkande.) Tvärtom kan man få nya problem på halsen.

Jag har på senaste tiden varit lite låg på grund av privatlivets jenkadans. För att inte hamna i källaren måste jag anstränga mig rätt rejält. Göra saker. Det som hjälper mig är en blandning av stillhet och ro, fysisk aktivitet och gemenskap med andra. Yogan ger mig ro, träningen dämpar deppkänslorna. Det som ger mig mest glädje är körsången. Och det som verkligen får mig att vara helt i nuet är skrivandet. Men skrivandet funkar också ångestdämpande och läkande.

När jag skriver hamnar jag i flow. Bara här och nu existerar. Det spelar faktiskt ingen roll vilken typ av text jag skriver, till och med en årsredovisningstext kan få mig i skönt flow. Så fantastiskt det är att jag har det jobb jag har! Just nu har jag förmånen att få skriva lite mer kreativa texter, vilket ger snäppet skönare flow än en text om företagets riskhantering, det måste jag erkänna. I fredags vaknade jag tidigt av mig själv med huvudet fullt av ord. Det vara bara att gå upp och sätta mig vid datorn. Det spelade ingen roll att orden, som blev en sammanhängande text där i den tidiga morgontimmen, var jobbrelaterade. Jag fick en underbar stund av gott flow och total närvaro. Och kanske hade skrivstunden en viss läkande effekt. När jag kom till jobbet en stund senare var jag i alla fall sprudlande glad.

En text kan vara högst personlig och kanske berätta en historia som få kan känna igen sig i, men ändå skapa starka känslor av samhörighet och igenkänning. Malena och Svante och döttrarna Greta och Beata skriver om krisen i den egna familjen. Säkerligen en högst personlig berättelse. Utan att ha läst boken kan jag ana att många läsare kommer att känna igen sig och kanske få styrka att ta sig igenom egna kriser. Terapi och budskapsbärare i ett. Visst är det fantastiskt med böcker?